2011-11-11 09:53, Mikko Ojutkangas skrev:
> Hej!
>
> Tänka sig att jag ska ta användandet av proprietär programvara i försvar...
>
> Jag vill först poängtera att jag verkligen vill se fri-som-i-frihet
> programvara ta över världen. Inte bara det, jag skulle gärna se också allt
> övrigt i livet/samhället organiseras ytterst demokratiskt, frihetligt och
> "share-alike". Men...
>
> On Friday 11 November 2011 08.53.20 Andreas Hedström wrote:
>> 2011/11/10 Anders Wallenquist<anders.wallenquist_at_vertel.se>:
>>> Exakt vad jag menar, det finns bra fria lösningar idag, vi behöver inte
>>> fundera över hur vi skall kunna köra Photoshop i Wine eller annan
>>> programvara som i ett större perspektiv är onödig.
>> Inte bara onödig om du frågar RMS. Enligt honom är icke-fri
>> prograrmvara av ondo och saknar helt berättigande - oavsett hur bra
>> den kan tänkas vara för syftet den var tänkt att lösa. Enda "godkända"
>> anledningen att köra ett sådant program är för att göra sig av med
>> det. Ändamålet helgar inte medlen i FSFs religion.
>>
> Nu vet jag inte vad RMS skulle säga om man ställde honom inför följande
> dilemma, men om det skulle vara så absolut som du målar upp, så skulle jag
> vara nödgad att ha en avvikande åsikt.
Var och en måste själv avgöra i vilken grad man kan avvika från det man
anser är moraliskt riktigt. Stallman anser att man skall göra
uppoffringar och är i detta fall principfast.
Jag menar att man kan lämna funderingar på uppoffringar och principer
därhän eftersom det finns fungerande bra lösningar. Som att välja mellan
aftonbladet och expressen.
>
> Men jag vill återigen än en gång poängtera att i den mån problemet finns,
> handlar det om små nischade specialprogram, inte något generellt och utbrett
> som bild- eller ordbehandling, där självklara fria alternativ finns.
Även här så är min poäng att det är just på de nischade specialarna som
fri programvara är starka.
När man skall försöka lösa speciella problem så är det ofta mindre
grupper lärare, forskare som samverkar med olika typer av producenter
och programmerare. Man använder forskningsmedel, arbetstid och fritid
för att skapa något för sin specifika målgrupp. Det är nog så det går
till i de flesta fall och likartat runt om i världen. Skillnaden är att
lyckade sådana projekt i Sverige hamnar på en CD-skiva och säljs via
Studentlitteratur, medan projekt i andra länder hamnar i någon
K12-samverkan och så småningom i Edubuntu och Skolelinux. Vi tror ofta
att licensfinansering är den enda modellen för att skapa program, i
verkligheten är det ytterst få programmerare i världen som får sin lön
uteslutande via licensavgifter. Licensfinansiering är en form av
riskkapital eller i alla fall en del i ett system med riskkapital. Det
är möjligt att det idag är det bästa sättet att finansiera en speltitel som
Battlefield III som kostar hundra miljoner att ta fram och drar in en
miljard. Men det är inte givet att samma sak gäller nischat läromedel. I
det senare fallet känner man målgruppen väl och i tidiga skeden av ett
projekt kan man rikta finansieringen så att det är möjligt att släppa
materialet under en fri licens.
Givetvis är det kittlande att släppa sin produkt hos Studentlitteratur
för att se om man blir miljardär över en natt. Men väljer man bort detta
och övertygar sina finansiärer att kostnaden blir lägre för att ta fram
och underhålla ett program givet att man kan samverka med andra så
lockar det nog mer än en lottsedel.
/Anders W
_______________________________________________
http://www.foss-sthlm.se/
http://cool.haxx.se/cgi-bin/mailman/listinfo/foss-sthlm
Received on 2011-11-11